Bo säger: ”Om det tex börjar brinna i din lgh/hus och du hittas avsvimmad inomhus så hoppas jag det är en lång och stark man från brandkåren som hittar dig och inte en tunn kvinna på 1.60. För då är du död inom kort. Det har inget med feminism eller ej att göra utan är verkligheten. Den verklighet som skall få dig utburen till friska luften. Liksom att en person på 1.60, smal och tunn, man som kvinna, inte passar in på fängelser och häkten. Då är du naiv.”
Svar: Om det skulle börja brinna i mitt hus och jag, eller någon annan i min familj blir kvar inne så hoppas jag att den person som kommer för att rädda oss orkar bära ut oss, man som kvinna. Jag vet inte om du märkt det Bo, men alla kvinnor är inte 1.60 långa och modelltunna. Alla män är inte långa och starka heller, så att det är en man är liksom ingen garanti för att de skulle orka.
Dessutom var det inte det Ulf sa, han sa så här: ”Det ska vara kvinnliga brandsoldater numera. De orkar ju för fan inte ens dra brandslangen. Att gå in i en brasa med en kvinna är liksom inte samma sak som att göra det med en karl” Ingenting om varken kvinnorna eller männens storlek. Ingenting om personlig lämplighet för jobbet oavsett kön.
Ska vi enas om att det inte är bra att skicka in personer som inte orkar med sitt jobb, oavsett vilket kön de har? Känns det bra Bo? Och att det kanske var lite klantigt uttryckt av Uffe? Bara lite?