Våren är pånyttfödelsens tid. En fantastisk tid när naturen blir grön igen, när solen börjar värma och människor tar sig tid att heja på varandra när de möts utomhus istället för att kura ihop sig i tjocka halsdukar och skynda på stegen för att inte förfrysa sig. Jag älskar våren!

Jag älskar också att jag äntligen blivit så gammal så att mitt skådespel om att det andra tycker och tänker inte berör mig till sist har blivit sanning. Jag har, finally, kommit ikapp mitt förnuft rent känslomässigt och lever mitt liv efter eget behag, inte efter andras, på riktigt. Så länge ingen tar skada är jag själv regissören över mitt eget liv, oavsett vad andra kan tänkas tycka och tänka om det, precis som alla andra äger rätten att vara ”the leading person” i sina liv.

Japp, våren är i sanning en fantastisk tid. Låtom oss njuta.

* Filosofiskt svamlande – check