Cassandra har fått allt om bakfoten

”Jag läser ofta din blogg och tycker att den är väldigt rolig. Men jag måste fråga, när du lägger upp flera bilder, varför gör du inte collage då som andra modebloggare gör?”

Modebloggare? Nej, nej, nej Cassandra. Jag är ingen modebloggare, det faller på sin egen orimlighet när man läser min blogg, där kanske ett av tjugo inlägg har med kläder att göra. Den här bloggen skrivs helt utan ambitioner att ”upptäckas”, tjäna pengar eller på något annat sätt synas av den stora massan. Jag skriver den för mitt eget höga nöjes skull, att det är många som läser är bara en bonus. Här avhandlar jag mitt liv som mamma, författare, ryttare, fru, tänkare, amatörmodell (försörjer mig inte på det) och för all del även mode-entusiast.

Mina bilder som läggs upp är oredigerade, de kommer rakt ur verkliga livet. Jag har inte tid att göra collage, har väl egentligen inget större intresse av det heller. Livet uppehåller mig med annat skulle man kunna säga. Ni får helt enkelt försöka stå ut med bilder som läggs ut rätt upp och ner utan tillfixning i photo shop först.

Jag måste påpeka igen hur glad jag blir över era kommentarer som ramlar in. Karateglad.

Röda som blod

Martin är på team building med nya jobbet och jag och Alva är lämnade ensamma med vårt öde. Vårt öde verkar vara att sitta under en filt i soffan och se på film. Bullerbyn står på tur. Det känns hemskt uppoffrande måste jag säga. För att trösta oss lite ska vi baka sockerkaka och frossa så där som vi bara gör när Martin inte är hemma, eftersom han tycker att vi är äckliga då.

Alva har också fått prova att måla naglarna för första gången i sitt liv. De ser ut som bloood och är jääääättefina!

20120504-092432.jpg