Lite av ditt, lite av datt

Nu är det snart höst (mysigt, fast jag kommer sakna sommaren) och allt drar igång igen på riktigt på salongen. Redan blir vi nedringda av folk som vill fixa hår, naglar och fransar inför terminstarten och frågorna kring permanent hårbortagning börjar också hagla. Jag kan glädja alla med att det kommer att läggas upp en blogg på vår hemsida där all vår personal delar med sig av sin kunskap och erfarenhet.

Själv är jag just nu uppe i en kurs i Integrerad ridkonst. Underbart roligt och lärorikt. Nästa vecka är det tredagars för Staffan Ljunggren (westerntränare och domare) som gäller, samt självklart kalas för Alva som fyller 3 år nästa onsdag!

Full rulle!

Om Princess

Jag kanske ska berätta lite om Princess och anledningen till att hon är omusklad. För några år sedan bröt hon benet, ett väldigt fult brott med benflisor på en massa ställen där man inte vill ha dem. På något mirakulöst sätt lyckades man lappa ihop henne och därefter har hon fått tid på sig att rehabiliteras och få komma igång i långsam takt.

Om hon blivit pressad och riden hårdare än vad hon blivit hade benet kanske inte hållt. Nu fungerar hon jättefint och är en toppenmysig häst som gott och väl kan hålla i många år till (hon är 18 år). Nu kan man börja träna upp henne mer, men det har varit väldigt klokt att låta henne få den här tiden och att rida henne väldigt mjukt och försiktigt.

Så, nu har ni lite bakgrund till varför hon är omusklad.

Träningen

Birgitta-träningen igår gick över all förväntan! Om jag ska vara snäll mot mig själv, och det ska jag, så sa hon att jag har väldigt bra sits, fina följsamma händer och bra känsla för balans och takt. Det la sig som bomull runt hela min själ och jag kommer att leva länge på det!

Vi fick träningsprogram som vi ska följa när jag rider. Princess behöver bygga muskler och stärka sin överlinje och jag ska försöka hjälpa henne med detta. Mycket tempoväxlingar och jobb i öppna och sluta. Dessutom ut och rida i naturen för att få omväxling och träna huvudet på ett annat sätt.

Det är så underbart att kunna åka och rida när man själv kan få in det i schemat. Det är en lyx som jag är enormt tacksam över att den givits mig. Jag vet hur lyckligt lottad jag är. Jag försöker ge av denna lyx även till Alva som får följa med och hjälpa till i stallet och borsta Princess som är världens snällaste att greja med. Hon får även rida när Martin är med så att vi kan hjälpas åt att leda och så. Glädjen hon utstrålar i stallet är nog för att ett mammahjärta ska smälta för dagar framåt.

På tisdag börjar inskolningen på nya dagiset. Jag börjar bli nervös. Alva är väldigt tydlig med att tala om att hon faktiskt har sommarlov och jag undrar hur hon kommer att reagera på att behöva börja gå upp på morgonen igen?

 

Torka och nervositet

I know, det är bloggtorka nu, men jag har förvarnat er. Den lediga tid jag har spenderas med dotter och familj. Vi är inne på sista sommarlovsveckan innan dagis drar igång så det gäller att utnyttja tiden väl.

Jag har förmånen att ha vänner i ett stall där jag kan rida när jag hinner och har möjlighet. Det är terapi över alla gränser och jag mår väldigt bra av det. Nu fick jag dock lite hjärtklappning när jag fick ett sms med förfrågan om att rida kurs för Birgitta Järnåker imorgon (!) och ett sådant tillfälle kan jag ju inte missa. Grejen är att det handlar om akademisk ridning, något som är nytt för mig. Men en utmaning är en utmaning är en utmaning och sådana är till för att ta till vara på och dra lärdom av.

Imorgon är det eldprov med andra ord…