El niño kommer med regn

Bild lånad från janmorganmedia.com

Sakkunniga hävdar att den värmebölja som har legat över stora delar av Europa, Spanien inräknat, i sommar (Sverige har helt glömts bort!) är en följd av ett väderfenomen som kallas för El niño. Om jag har förstått det rätt så kan man väldigt kortfattat beskriva det som att delar av Stilla havet värms upp ovanligt mycket och för med sig väldigt varmt väder som senare går över i väldigt mycket regn. Man räknar därför med att vintern kommer att bli blöt, men inte så kall, i Spanien. Det här är något som inträffar med några års mellanrum och ska inte ha något med den globala uppvärmningen att göra, sägs det.

Det är väl typiskt. Vår första höst och vinter i Spanien kommer alltså med stor sannolikhet bli en blöt historia, sannolikt med tillhörande översvämningar. Kanske bäst att se över packningen igen och försöka få ner lite extra regnkläder…?

Lägre temperaturer men fortsatt stor brandrisk

11692738_10152929824506603_1348260020508146066_nPå tal om temperaturer (jag har ju gnällt lite på det svenska sommarvädret i år) så rapporteras det idag att varningen för höga temperaturer på spanska solkusten har gått ner till den lägsta nivån. Det vill säga, det skall inte bli så varmt att de måste gå ut och varna i lika hög grad som de gjort de senast veckorna. Då har det varit högrisk-varningar för värme, något som kan vara mer problematiskt än den totala avsaknaden av densamma som vi haft i Sverige. Hela kartan har varit röd, istället för som nu grön och gul lite här och var.

11665355_10206521012371267_6956139532011259050_n
Fire risk map

Att tro att det för den sakens skull inte är fortsatt väldigt varmt på solkusten är att lura sig själv. Brandrisken är dessutom fortfarande enorm och jag hör varje dag om nya evakueringar och stora bränder som härjar. Det där är riktigt läskigt tycker jag. Förstår inte hur folk ens kan fundera på att slarva ens det allra minsta med eld och grillning och sånt när det är så fnösktorrt i marken. De fastboende som är erfarna och vet vilka katastrofala följder slarv får passar sig naturligtvis för att elda på fel sätt, men turister och nyinflyttade kanske inte alltid förstår riskerna när det kommer till grillning, cigarettfimpar och annat som kan orsaka bränder. Snälla alla, var försiktiga och tänk på hur allvarliga följder det kan få!

 


 

Låga temperaturer

Vissa dagar känns värre än andra när det gäller att vänta. Det känns liksom som om jag går omkring i ett vakuum och kommer inte loss med något alls. Vi har ju redan klarat av allt praktiskt, huset är lämnat och alla papper som behövs från start i Spanien är stämplade och klara. Nu försöker vi bara få tiden att gå. Visserligen har vi en massa aktiviteter inbokade, men ändå, det känns ändå som om tiden står still.

Vädret gör inte humöret bättre. Idag skiner visserligen solen, men det är fortfarande kallt, särskilt i vinden. Går fortfarande i heltäckande kläder, dvs långbyxor och tröja, oftast till och med jacka. Vill bara kasta kläderna och låta solen smeka min hud… Åhh, jag passar verkligen inte i det här klimatet!

När man sitter här och väntar och längtar efter att få sätta sig på planet och ge sig av är det lätt att tankarna börjar spinna runt. Jag är till exempel fortfarande smått orolig över att vintern kommer kännas sådär även i Fuengirola. För även om klimatet är betydligt bättre där än här så är det ändå väldigt kallt inomhus och temperaturen kan krypa neråt 12-15 grader utomhus. Det är för kallt. Jag vill ha shortsväder året runt. Visst kan det få vara vissa dagar med kyligare väder, ibland kan det nästan vara mysigt att få dra på sig lite varmare kläder och krypa upp i soffan under filten med en kopp te. Men mer än så, nepp! Jag älskar Sverige på många sätt, men jag vill inte bo i svenskt klimat.

Egentligen borde vi med andra ord snarare dra oss till Kanarieholmarna om vi vill stanna i Europa, där är vädret mer så som jag vill ha det. Men tyvärr är väl det ungefär det enda jag gillar med Kanarieöarna, i alla fall de ställen som har svensk skola (vilket är ett krav för oss). Det är för brunt och tråkigt (återigen, de delar där svenska skolan ligger), det är för turistexploaterat, för många fula lägenheteskomplex och för lite genuin spansk känsla. Bara en massa trista bostadsområden och uppsmällda butiker skapade för turister. Nej, det är ingenting för mig. Synd. Jag kan inte ens tänka mig att vara där kortare perioder när vädret är som tråkigast här, skulle bli galen efter en vecka tror jag. Hade samma känsla i Orihuela Costa och Torrevieja tyvärr. Trivs så himla bra i Fuengirola med omnejd, så varför, varför, kan inte värmen hålla sig kvar där även på vintern, det hade ju varit helt perfekt!

Nu återstår att se hur stort problem jag kommer tycka att det är i praktiken. Till våren vet vi. Då är det dags att bestämma sig för hur vi skall lägga upp planen för vår fortsatta framtid. Spännande!

 

Eat this!

Eat thisJag har reclaimed podcasten Eat this med Leila Lindholm och Niklas Ekstedt. Har ni lyssnat på den någon gång? Hysteriskt rolig många gånger. Jag skrattar så jag gråter åt Niklas historier, väldigt svårt att hålla tillbaks när Leila dessutom ofta får hysteriska skrattattacker hon också.

Varför jag känner behov av att reclaima den beror på att jag började lyssna på poden när jag låg inlagd på sjukhus sist och inte fick behålla varken mat eller dryck. Under nästan en och en halv vecka levde jag i total svält med dropp som enda näringskälla. Samtidigt mådde jag fruktansvärt illa. Att då lyssna på en pod där det i alla fall stundtals handlar om mat gjord av två härliga kockar var ingen bra idé. Resultatet blev att jag slutade lyssna. Men nu, nu har jag lyssnat ikapp alla avsnitt och har härlig träningsvärk i magen av skratt istället för svält och uppkastningar.

Känner att alla anledningar till skratt kan behövas när det rapporteras om att den värdelösa sommaren, i alla fall vädermässigt sett, kommer att fortsätta. Det ser ut som om vi inte får någon värme och regnet skall fortsätta att falla. Sverige gör verkligen ingen bra reklam för sig själv, det känner jag väldigt tydligt. Jag har aldrig varit så säker och nöjd med ett beslut som det vi tagit om att emigrera. De få veckorna som är kvar nu tills vi åker är proppfulla med aktiviteter och besök hos släkt och kära vänner. Kvar på listan är nu besök i Ljungby hos svärföräldrarna, Gothia cup-veckan, besök på Astrid Lindgrens värld, besök i Köpenhamn hos en mycket kär vän, tre barnkalas varav det ena Alvas egna för sina kompisar, två kalas hos släktingar för att fira Alvas födelsedag i förväg, besök i Varberg för att gå på dramatiserad rundtur på fästningen samt se utställningen med Bockstensmannen (Alva har kommit in i en period där hon älskar museum och historia) och inte minst göra av med fem biopresentkort som inte kommer gälla när vi är i Sverige nästa gång. Förutom all lek med Alvas kompisar såklart. Och, ja just det ja, gå på medeltidsdagarna. Puh. Tur vi har en månads semester när vi anländer till vårt nya hem i Spanien innan vardagen behöver dra igång där!

 

Det brinner

Livet i Spanien är inte bara guld och gröna skogar, det har vi pratat om förr. Byråkrati och kulturskillnader kan göra en frustrerad och att ofta behöva vara på sin vakt för att inte bli lurad ekonomiskt kan vara tröttande. Men detta är inte det enda. Det är ju det här med bränderna också. De flammar upp titt som tätt över stora delar av landet, inte sällan till följd av att människor inte respekterar eldningsförbudet som råder under de torraste månaderna (räkna med maj-oktober) just på grund av brandrisken. Att man är så respektlös och sätter både djur, natur och andra människor i fara på det här sättet är oförlåtligt och mycket idiotiskt rent ut sagt.

Just nu härjar en stor brand mycket nära en skola i Fuengirola/Mijas. Barnen är evakuerade och föräldrar uppmanas att hämta upp dem så snabbt som möjligt. Det är inte första och definitivt inte sista gången det brinner i området i år. Tragiskt och faktiskt ganska skrämmande. Eld är visserligen fascinerande i kontrollerade former, men när den rasar fritt och äter upp allt i sin väg kan i alla fall jag hålla mig för skratt.

Lärdomen är att vara extra ultraförsiktig när det kommer till allt som kan orsaka en brand. Alltid. Snälla.

Bilden lånad från Local fire and weather watch på Facebook
Bilden lånad från Local fire and weather watch på Facebook

Anledningen till vår flytt

Det finns de i vår närhet som gärna vill att vi skall se allt det som faktiskt är bra med att bo Sverige också och inte bara skena iväg och bli totalt Spanien-tokiga. Jag förstår helt klart vad de menar, Sverige är ett mycket bra land i mångt och mycket, det får man inte glömma bort, inte heller förneka på något sätt. Spanien är inte bara ett fantastiskt paradis, det finns mycket där som vi kommer få bita ihop över, det går inte att komma runt detta faktum. Jag tycker att jag gör vad jag kan för att beskriva en så sann bild som möjligt där jag tar med både bra som dåligt och jag hoppas att ni läsare hojtar till och berättar vad ni vill veta mer om, så skall jag se vad jag kan göra för att tillmötesgå er.

MEN. Det finns såklart ett stort men. Hur bra Sverige än är så är det ändå det här med vädret. Det finns inga tjusiga omskrivningar, vädret suger helt enkelt. Man brukar säga att sommaren är den bästa veckan (en del säger till och med dagen) på hela året i Sverige och det ligger något korn av sanning i klyschan. Folk har frågat gång efter annan varför vi flyttar och jag skulle gärna säga att det beror på äventyret, att möta en ny kultur, att träffa härliga människor eller vad som helst, men det skulle inte stämma. Vi flyttar på grund av klimatet rätt och slätt. Sveriges väder, särskilt här på västkusten, tar död på Alvas luftrör och vem som helst kan dessutom bli deprimerad av mörkret, regnet och kylan. Jag är inte gjord för svenskt klimat, Alvas luftrör är det ännu mindre, så är det.

Vi är nu mer eller mindre inne i mitten av maj. Snart sommar, kan man tycka. Jag lägger här nedan upp två bilder, den ena innehåller väderkartan för Göteborg och den andra för Fuengirola. Där har ni anledningen till vår flytt.

göteborgsväder
Göteborg…
väder i Fuengirola
…Fuengirola

 

Myten om spanskt klimat

Jag har gjort ett litet experiment de senaste veckorna. Via sociala medier har jag startat en undersökning där 200 personer deltagit och fått frågan om varför de vill bo i Spanien (på fastlandet). Ingen av dem bor där idag, men alla skulle vilja.

Resultatet gav inte alls oväntat att för 98% av de som svarat handlar det om klimatet. Ständigt detta väder… De har alla skrivit något litet om vad det är med spanskt klimat de lockas av. Svaren: det är alltid soligt, ljust och varmt. Ungefär så. Det underliga är att många av de som svarat aldrig har varit i Spanien och ingen av dem har varit där på vintern utan bara under högsäsong.

regn i SpanienJag misstänker att det finns ett utbrett missförstånd om att det aldrig blir kallt i Spanien. Kanarieöarna är förstås en annan femma (även om det faktiskt blir kyligt där också ibland, särskilt inomhus), men nu talar vi fastlandet. Sydkusten och de södra delarna av östkusten har bäst klimat vad gäller värme, men även här kan det vara kallt under vintern. Det där med att jacka aldrig behövs är en myt. Det kan både regna och blåsa ordentligt, de 300 soldagarna om året till trots (det finns ju 65 dagar till) och som sagt, inomhustemperaturen är inte helt ovanligt att den ligger på runt 15 grader under vintern om man inte har ordentlig uppvärmning (vilket kostar, el är dyrt i Spanien).

Svaren får mig att undra om folk verkligen tror att Spanien bara betyder sol och värme? Det går naturligtvis inte att jämföra Spanien med Sverige eller England, självklart är det både varmare, mindre regn och mer ljus i Spanien, men att det aldrig regnar (det gör det tack och lov, det gör en viss mån av grönska möjlig) och aldrig är kallt är en myt. Däremot är det inte kallt på samma sätt som hemma i Sverige, det handlar inte om minusgrader och det handlar om en mycket mer begränsad tid på året. Självklart är det också så att olika delar av Spanien har olika klimat, precis som Sverige. Men, vill man ha vad många tydligen tror är spanskt klimat året runt får man ge sig lite längre söderut och slå sig ner på de spanska öarna.

Jag är löjligt förtjust i väldigt mycket med Spanien, däribland vädret jag med, men jag hyser inga illusioner om att jag ska kunna gå i shorts och t-tröja året runt. Gör man det lär man bli något besviken. Men, Spanien är så mycket mer än bara bra klimat (för klimatet är naturligtvis något helt annat än hemma) och man lär hitta både en och två saker som får en att bli förälskad, trots tofflor och tjocka tröjor inomhus på vintern.

Torrevieja WebCam

Brukar roa mig med att kika in på den webbkamera som finns uppsatt vid  Paseo Juan Aparicio i Torrevieja. Vet inte riktigt varför egentligen, men det är lite småkul att kolla in hur vädret verkar vara (baserat på vad folk har på sig). På något sätt känns det som om jag är lite närmare platsen där vi skall bo när jag kikar in för ett kort besök på sidan, även om jag fortfarande sitter här hemma i ”Blöteborg”.

Sidan som länken till Torrevieja WebCam ligger på fungerar även som informationssajt om man vill veta mer om Torrevieja över lag. Ville bara tipsa om det.

Torrevieja.com live WebCam

Betänkligheter kring vår flytt

Drabbades igår kväll av det kvävande, hemska tvivlet som lägger sig över mun och näsa som en våt handske och gör det svårt att andas. ”Vad ger vi oss in på?”, ”Gör vi rätt som gör det här?”, ”Hur kommer Alva att reagera på att ryckas upp med rötterna från allt hon är van vid?”, ”Tänk om…” Ja ni förstår kanske hur tankarna gick. Jag kring betänkligheter kring vår flytt helt enkelt.

Det är första gången sedan vi bestämde oss för att göra verklighet av drömmen som jag blivit smått rädd. Hade det bara gällt mig själv hade jag inte tvekat en sekund, då hade jag förmodligen dragit för länge sedan, men det är skillnad när man har ansvar för ett litet knyte också. Det stora hemska ansvaret, att mina beslut påverkar hennes liv, kanske på ett oåterkalleligt sätt, känns ibland övermäktigt. För mig är det det svåraste, och värsta om man får säga så, med att vara förälder. Alla beslut som rör en annan människa i så hög grad som föräldrars beslut rör barn.

Igår kväll var jag nästan beredd att blåsa av hela grejen. Nej det var jag inte egentligen, men det kändes lite tungt en stund. I morse när jag vaknade hade de mörka känslorna blåst över och allt kändes lika roligt och förväntansfullt igen. Antar att det är ett sundhetstecken att man ändå stannar upp och tänker igenom allt några varv till när man gör en sån här grej. Nu har jag fått göra det och kan konstatera att vi gör helt rätt trots allt.

Det enda jag känner mig lite halvt ”missnöjd” med är att det trots allt är kallt och ruggigt på kvällar och nätter på Costa Blanca under vintern. Kontrasten mellan dag och kväll/natt är enorm och jag kan tänka mig att man upplever det ännu kallare i och med detta. Så sett hade jag hellre slagit mig ner på Teneriffa eller någon annan av Kanarieholmarna, där temperaturen är mer jämt behaglig. Men jag får se det som att Costa Blanca inte är fy skam det heller. En avsevärd skillnad mot Göteborg är det i alla fall.

Costa Blanca

Vinter i Spanien

Att det kan bli kyligt även runt Medelhavet på kvällar och nätter nu på vintern är jag medveten om. En vinter i Spanien är som jag tidigare skrivit inte som en vinter i Thailand. Den brukar dock vara varmare och behagligare än hemma i Göteborg. Framförallt är den kortare. Man får kanske också medge att med 320 varma härliga soldagar om året kan man inte riktigt gnälla över att det vid Costa Blanca då och då kommer dagar med mindre trevligt väder.

Jag håller koll på vädret i Torrevieja varje dag. Jämför och har mig. Det jag vet är att hur gott det än skall bli med ljus och varmare klimat så gör jag ändå bäst i att packa ner raggsockor och mina Shephards. Husen är dåligt isolerade i Spanien och en vinter i Spanien kan bli en kall historia om man inte ser till att ha på sig om fötterna på kvällarna (samt skaffar någon form av extravärme, tex ett värmeelement eller liknande).

Alltså, både mina och Alvas Shepherd-tofflor, skall med i packningen. Samt raggsockor.

El tiempo Torrvieja shepherd