På resande fot igen

And so it begins. Planerandet av nästa resa. Vi kan inte hålla oss, hur skönt vi än tycker att det är att vara hemma igen så vill vi ändå iväg. Resesuget är för starkt, upptäckarglädjen för stor. Det är bara att inse och acceptera att vi är en resande familj. Alltså börjar vi planlägga vår framtid, så som vi vill att den skall se ut, som den passar oss.

Vi tänker inte slå oss ner på ett och samma ställe, inte än på länge i alla fall. Vi kommer att ta oss runt till en mängd olika platser för att se om någon av dem kan locka oss att stanna ett längre tag, eller till och med göra en liten investering längre fram i livet. Just nu skall vi bara upptäcka och uppleva. Med basen kvar i Göteborg. Alva skall ha kvar sin huvudsakliga skolgång här, hon vill ha det så, i alla fall som det ser ut just nu. Vem vet hur hon känner senare. Alltså försöker vi nu hitta ett sätt att ändå kunna ta oss runt. Alva har räknat upp alla platser hon vill till, vilket är rätt många… Hon har en egen plan för hur hon vill att hennes liv de närmsta åren skall se ut och vi skall försöka göra vad vi kan för att hjälpa henne att nå sitt mål. Det är spännande och roligt, hon är så stor nu och har börjat förstå att hon faktiskt kan styra in sitt liv på banor hon själv väljer. Att sitta samlade runt bordet och göra planer tillsammans som familj, det är livet.

Jag har aldrig levt mitt liv för att det skall passa andra. Hur man än vänder och vrider på sig kommer folk ändå att gnälla och knota, människor har åsikter om precis allt, vad man än gör. Därför står jag upp för mig själv och gör det jag, och numer självklart även min familj, mår bäst av. Andra får ta ansvar för sig själva, jag kan inte hjälpa dem att bli mer nöjda med sina egna val. Jag är övertygad om att ju mer någon tycker och tänker om någon annan, desto mindre ansvar vill de ta för sig själva.

Vad jag vill säga är, om ni har en dröm och ett mål, gör vad ni kan för att ta er dit (utan att trampa på andra för den skull såklart) och skit i vad folk tycker om er för det. Våga satsa på vad ni tror att ni blir lyckliga av. Lyssna på barnen om ni har några, de blir ändå djupt påverkade av era val. Man måste inte göra som alla andra, följa den breda vägen man anses vara tvungen att ta. Man måste nästan ingenting. Ni och er närmsta familj bestämmer. Jag och min familj bestämmer.

För tillfället kan jag inte avslöja mer, men jag kan droppa en ledtråd för vårt första steg av vår världserövring: vi pluggar italienska.