Jag älskar projekt. Relativt ofta frågar människor runt mig om jag verkligen måste ha något projekt igång hela tiden och jag svarar att ja, det måste jag faktiskt. Projekt får mig att känna mig levande. De ger mig tillfredsställelse. Det måste inte alltid vara stora saker, men något måste jag ha på gång, annars känns det som om jag suddas ut och tynar bort. Projekten kan handla om små saker, som att ordna en middag för vänner, att göra research för något, att sätta igång ett storbak och fylla frysen, lära mig något nytt, att organisera upp saker och ting, eller större saker som att skriva en ny bok, göra om hemma, planera en ny resa eller något annat spännande. Att jag vill ha saker på gång betyder inte alls att jag inte bara kan vara och bli helt upptagen av nuet och av att inte göra något alls. Det är jag expert på. Tänk att bara få lägga sig raklång i gräset eller på en klippa och titta rakt upp i trädkronorna, eller upp på molnen och ligga så tills varenda del av kroppen är helt avslappnad. Underbart! Eller att få sitta i timmar och äta och prata med goda vänner, utan en tanke på en massa andra saker. Härligt! Jo då, jag är bra på sådant också. Men projekten, som är min drivkraft, måste få finnas med. Jag kan inte tänka mig att gå genom livet utan att ha något att ta reda på, lära mig mer om, sätta mig in i, planera för och ta tag i. Fy vad tråkigt det skulle vara!