Känslan av panik som kommer smygande när man känner något litet, runt och halt, nästan som en druva, i sängen när man kryper ner på kvällen. När man drar sig till minnes att hunden låg där och sov i ett obevakat ögonblick. Och lättnaden när man tar mod till sig och lyfter på täcket och inser att det inte är en fästing utan en liten tandborstmugg som hör till Alvas dockskåp.
