Istället för att tränga ihop oss med svettiga, mer eller mindre löparklädda galningar och deras supporters drog jag och Alva oss ut på landet. Alva laddade för morgondagens minivarv med hundcoach. De bästa man kan ha enligt min mening. Dessa var kanske i yngsta laget för att göra ett riktigt bra jobb i och för sig, endast 10 veckor gamla. Men de kvalar lätt in på listan över sötaste tränarna ever. Vi hade en strategi om att smuggla med oss en valp hem under tröjan, men Alva tyckte att det kittlades så mycket mot magen när den började gnaga på henne med sina små mjölktänder och avslöjade oss med sitt fnitter. Jäkla unge. 
