Alltså den här flytten är nog en av de värsta jag varit med om och då har jag som många av er vet ändå flyttat galet många gånger. Att inte ha en ny bostad att flytta in i direkt utan behöva sprida ut sina grejer på flera olika platser och själv bo i väskor på besök hos familj och vänner under flera veckor är inte det enklaste, särskilt inte när man är nyopererad.
Just i detta nu känner jag att jag aldrig mer vill bo i hus (maken instämmer), det är inte klokt vad mycket onödigt man samlar på sig! Och så mycket som behöver fixas med hela tiden, alltid är det något. Underhållning, renovering, trädgårdsarbete, städning… puh! Tänk vad mycket tid och pengar man lägger ner bara på sitt boende när man har hus. Nej, att bo i lägenhet har aldrig hägrat så ljuvligt förr som nu.
Vi har fått en massa hjälp av svärmor och Alvas farbror och morbror, tack och lov. Alvas mormor och morfar har dessutom ställt upp med barnpassning och skjuts till och från skolan medan jag låg inne på sjukhuset. Tusen tack för det! Ändå står vi här nu, sista kvällen i huset, och har hur mycket som helst kvar. Återigen, det där med att inte bara lasta in i en lastbil för att köra till en ny bostad är inte särskilt tidseffektivt. Ändå började vi med allt i väldigt god tid. Mitt absoluta råd till alla som skall göra som vi, sortera ut sina saker på olika platser och flytta utomlands, är att börja planera, packa och ordna med allt långt i förväg så att ni inte får nervsammanbrott. Man vet ju aldrig om man skulle råka bli akut sjuk precis på slutet… suck.
Jag kommer njuta kungligt när vi lämnat över nycklarna till våra hyresgäster och får påbörja vårt sommarlov innan vi drar ner till Fuengirola. Jag kommer njuta ännu mer när vi är på plats där nere, när allt är klart och ”över” så att säga. Men visst skall det bli skönt att få så mycket tid med familj och vänner först i sommar. Vi har mycket att vara tacksamma över!