Får en del frågor om hur man egentligen skriver en bok. Sanningen är att frågan i princip inte går att svara på eftersom alla författare har olika sätt att arbeta på. Frågar du tio olika publicerade författare så får du med största sannolikhet tio olika svar på hur man gör och svaren kommer dessutom att säga emot varandra. En författare kanske tycker att man absolut skall se upp med ett visst sätt medan det sättet är det enda rätta för någon annan. Inte nog med det, olika böcker skrivs på olika sätt – av samma författare. Krångligt?
Så här: När jag skriver min hästbokserie går jag tillväga på ett sätt. När jag nu skriver på en ny barnbok som förhoppningsvis även den blir en serie, gör jag på ett annat. Jag har även börjat med manus för en vuxenbok och där gör jag på ett tredje sätt. Hade jag skrivit faktaböcker hade det blivit ett fjärde. Och så vidare.
I alla intervjuer och på alla kurser jag någonsin plöjt igenom är grundtesen detsamma: Alla måste hitta sitt eget sätt och alla sätt som funkar för dig är rätt, även om de är helt fel för någon annan. Det enda du kan räkna med är att du kommer att stöta på motstånd, du kommer känna att du har kört fast, du kommer känna att det aldrig kommer bli någon bok och att det är det sämsta manuset världen någonsin skådat. Du måste också tänka på och förstå att alla känner så, även en etablerad, välbetald och allmänt erkänt stor författare. Man måste bara ta sig igenom det. När jag stöter på de där hindren måste jag ta en paus. Gå ifrån en stund, rensa hjärnan. Men man får inte lura sig själv att ta för långa pauser. Det är så lätt att man kommer på tre miljoner andra saker att göra istället för att sätta igång och skriva, särskilt när det är motigt. Då är det bara att klistra fast rumpan på stolen och skriva ändå. Enkelt va?
De allra flesta idag etablerade författare har blivit refuserade både en och fler gånger. De flesta har fått kämpa. Svälja stolthet, skriva om, försöka igen, vägra ge upp. Tillslut går det. Sedan återstår bara jobbet med marknadsföring. Att få folk att vilja läsa just din bok, välja just den bland alla andra. Det är det svåraste. Man slåss i ett kolossalt brus där det oftast är de kända namnen med enorma säckar pengar till marknadsföring bakom sig. Men, ibland händer det. Och då är man så lycklig så lycklig. Får ny energi till att ge sig på det hela igen. Och så börjar man om, med den fastklistrade rumpan på stolen.
Jag tänkte i början en hel del på vad jag trodde skulle vara lönsamt ekonomiskt, vad som var inne just nu, vad jag trodde marknaden ville ha. Nu har jag lämnat det tänket eftersom jag med mina nya projekt känner att det blir som bäst när jag skriver det jag själv gärna skulle vilja läsa, alldeles oavsett vad bokfolk och förståsigpåare säger att man ska vilja läsa. Jag vågar lyssna på mig själv och vågar tro på att jag själv vet vad jag vill ha utan att tänka på vad som är på mode just nu. Och då blir det som sagt bra. Vänta bara skall ni få se!
