Wow. Jag säger bara wow. Så fed up är jag över fenomenet näthat, ja släng förresten med allt hat överhuvudtaget i skopan. Att sitta och vräka ur sig hot och okvädningsord i skydd av en skärm är rent patetiskt. Att sedan vuxna människor ägnar sig åt att förpesta, förnedra, förlöjliga och rent av hota barn och tonåringar (för all del även andra vuxna, men allt som görs mot barn är ändå värre) via sociala medier är skamligt bortom alla gränser.
Någon som fått ta emot både hot och trakasserier så att det räcker för ett helt liv är Zara Larsson. Det var inte länge sedan Zara var ett barn, även om hon nu kanske är närmare en ung vuxen än just barn. Hon har starka åsikter och hon står för dem. På tonåringars vis nöjer hon sig inte med att diskutera sådär lite sansat utan hon skriker ut sitt budskap, många gånger med både spott och spe och en hel del könsord och personangrepp. Det är i mina ögon inte det mest framgångsrika sätt att vinna respekt eller mark för sin sak på, men det är ofta så man gör när man är ung och väldigt engagerad i det man tror på. Man måste få vråla ut sina känslor, det hör på något sätt till en människas utveckling. Man drivs av en urstark vilja att bli hörd och tar till alla (nåja) medel för att folk skall reagera.
Även om man nu skulle tycka att Zara är för gapig, för respektlös, för onyanserad i sina ordval, för omoget aggressiv i sin framtoning, för kaxig, för dryg eller för uppfylld av sig själv så har man ändå inte den allra minsta rätt att framföra de hot hon har fått motta. Att vuxna människor spiller tid och energi på att förlöjliga och faktiskt mordhota eller önska att en tonåring blev våldtagen gör mig mörkrädd. Det är i den här världen min dotter skall växa upp. Hon skall möta människor som vill henne illa, som kan skada henne på riktigt, vissa av dem bara för att hon är tjej, eller för att hon vågar stå för den hon är.
Jag håller med Zara i det jag tror att hon vill få fram, även om jag tycker att hon på tonåringars vis ibland väljer sina ord lite slarvigt. Jag hade önskat att hon som trots sin unga ålder är en förebild för andra lät bli att skrika (skriva) könsord och gå till personangrepp i sin argumentering. Jag tror inte på hat och aggressivitet som en lösning. Men jag förstår vad hon menar och jag håller, i princip, med. Jag förstår varför hon är så arg och trött på vissa beteenden. Jag kan förstå att hon ryter. Och även om jag hade tyckt precis tvärtom hade jag inte hotat henne för att vi tyckte olika.
I dag dök det upp en bild på Facebook som jag tyckte var alldeles fantastiskt bra. Jag delar den här på bloggen för jag tycker att den sätter ord på mina egna åsikter. Det är (kanske?) lätt att förväxla en hel grupp av människor med ett fåtal individers sneda åsikter och skeva världsbild. Man kan inte dra alla över en kam och börja hata alla som tillhör samma grupp bara för att det finns de som är galna inom gruppen. Det är sexism som är fel, inte männen i sig. Det är rasism som är galet, inte vita människor överlag. Det är homofobi (om man ens ska kalla det så, jag tycker nog att man helt enkelt bara är förbannat trångsynt och ärligt talat helknäpp om man lägger sig i vad andra gör i sängen) som är ett problem, inte heterosexuella människor som grupp.
Om man nu nödvändigt måste avsky någon grupp så vill jag bunta ihop varenda människa, helt oberoende av härkomst, kön eller läggning, som vill andra människor illa. Som vill dyvla på andra sina åsikter, med våld om det så måste bli, människor som kränker, förminskar och förtrycker andra levande varelser. Dessa avskyr jag hett och innerligt. Inte män som grupp. Inte heller kvinnor som grupp. Det finns gott om skitskallar bland båda könen, ingen har patent på det ofoget. Jag ogillar alla som trycker ner istället för lyfter upp, som stjälper hellre än hjälper.
Avslutningsvis vill jag också passa på att säga att det gör mig mycket uppgiven att så många människor tycks ha förväxlat det här med att man skall stå för sin åsikt och säga vad man tycker med att i tid och otid gapa ut oförskämdheter. Att stå för vad man tycker är inte samma sak som att ta sig rätten att vara dryg, elak och omdömeslös i sitt tal. Alltför ofta ser jag människor som i det närmaste ställer sig på mobbingnivå och rättfärdigar det med att de bara säger vad de tycker. Sådana människor har, enligt mig, inte fattat någonting.
