Camilla Lebert Hirvi om varför det alltid är ”mycket nu”.

För ett par år sedan gjorde jag en intervju med Camilla Lebert Hirvi, en kvinna som kallar sig livsdesigner. Hon hjälper människor att leva de liv de själva vill istället för det liv omvärlden gärna vill pracka på oss alla. Camilla driver en välbesökt blogg, coachar via nätet och ordnar resor med inriktning mindfulness och yoga. Bland annat. För även om Camilla har skalat bort allt det där hon egentligen inte vill ha i sitt liv för att få tid till sådant hon verkligen värderar så ligger hon inte på latsidan vad gäller arbete. Hon har bara designat sitt arbete så att det passar hennes liv, istället för tvärtom.

Jag har många gånger funderat över det där med att vi ofta svarar att vi har så mycket att göra när någon frågar hur det är. ”Stressigt”, ”det är mycket nu” och ”jag har så himla mycket att göra” känns som standardsvar och många uttalar de utnötta fraserna med något jag nästan skulle vilja kalla för stolthet. Jo, för det verkar nästan som om många tror och tänker att det är lite fint att ha fullt upp. Som om man är lite mer värd, mer betydelsefull, om man har schemat fullklottrat. Säkerligen har jag sagt precis samma sak själv och jag har ofta funderat över vad vi egentligen håller på med som tillåter oss själva att springa på i samma takt och i samma snedvridna bild av vad som betyder något. Som alltid är det mycket lättare att reflektera över det när man hör andra säga orden, plötsligt hör man hur fel det låter och hur galet det är att tro att man skulle betyda mer för att man har mycket att göra.

Camilla Lebert Hirvi har nyligen skrivit om just det här på sin blogg. Jag var inne på hennes sida idag eftersom jag tänkt kontakta henne igen för ett litet projekt och kände att hon skrev precis det där jag själv har tänkt på ett mycket träffande sätt. Hennes inlägg finns här och jag tycker att alla borde gå in och läsa och reflektera.

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.