Den där sommaren som kom av sig har satt min kropp i brand. Det känns som att varje dag just nu är en evig väntan. Väntan på sommaren, väntan på kurser, väntan på salta bad med Alva (hahaha, säkert, hon är en lika stor badkruka som sin mor!), väntan på böcker som ska komma ut och väntan på nya bekantskaper (mhmmm, jag har anledning att vänta på i alla fall en sådan, hemlis) och sköna dagar i hängmattan med dofter av grillat kött och fruktdrinkar som kittlar näsan. Att tiden bara kan gå så långsamt!
Ja tack!
