Allt börjar falla på plats och flytten närmar sig med stormsteg. Nåja, det var väl en sanning med modifikation, på många sätt känns det som att det är evigheter kvar, men faktiskt så flyger dagarna ändå iväg. Tänk, några dagar till så är vi inne i april! Den här vintern har gått väldigt fort tycker jag (det tyckte jag inte i januari, då höll jag på att dö och tyckte den varat i en evighet redan).
Vi har i alla fall hittat en bostad att hyra som vi tror blir jättebra, Alva är antagen till svenska skolan i Fuengirola, flygbiljetter är bokade enkel väg (!), flyttlasset med lådor som vi ville ha med oss ner har hämtats och väntar nere i värmen på oss och en massa andra smågrejer som behövts ordnas är färdigt. Resten får vi ta som det kommer och lösa allt eftersom. Dessutom har jag redan kontakt med en handfull människor som jag redan nu tycker mycket om och tror att jag kommer att få väldigt roligt ihop med och jag har börjat skapa ett kontaktnät för alla möjliga tänkbara behov.
Så, på det hela taget är det en bra dag idag. Dessutom är det makens födelsedag. Alva blev helt bestört när hon hörde att han måste jobba, fastän han fyller år och allt, men tyckte att han i alla fall kan trösta sig med att det är fredag. Fredag betyder myskväll och myskväll betyder popcorn. Och så har vi ju vår lilla överraskning åt honom, som Alva går och myser över att hon lyckats bevara hemlig i över en vecka utan att försäga sig.
Det är nämligen så med maken att den bästa present han kan få är att man inte köper någon alls. Han önskar sig aldrig något och tycker att presenter är onödiga. Han blir knappt ens glad om han får någon ändå, utan att ha önskat sig. Inte särskilt rolig med andra ord, så man får hitta på något annat. Jag hoppas att vi kommit på en liten grej som kan falla mannen på läppen, annars ger jag upp och slutar försöka i fortsättningen.