Spaniens skam

Det finns vissa saker med det här landet och den här platsen som jag tycker så mycket om att det nästan gör ont i mig. Att kunna gå barbent och bararmad i princip nio månader om året är en av dem, torget framför kyrkan med bänkar där man kan vila i skuggan av vildvin är en annan. Sedan finns det annat som jag avskyr så mycket att det gör ännu ondare inom mig.

Sättet att se på djur och djurhållning är en sådan sak. Att man anser att tortyr och misshandel av djur är en konstform (som tjurfäktning) säger ju en hel del. Hur hästarna används, vilket jag skrivit om tidigare, att de utan vatten och många gånger utan skugga, får dra omkring på turister dagarna (och nätterna) i ända på asfalterade eller stenlagda vägar. Åsnor som står uppbundna så tight att de inte kan röra huvudena. Att så många misshandlar och överger hundar och katter. Rescue center där man ser den ena stackars varelsen som ser värre ut än den andra finns det gott om, men de räcker naturligtvis inte till på långa vägar. Jag har hört talas om festivaler där man släpper ner getter från torn (OBS, jag har inte granskat den informationen källkritiskt). Det är tillåtet att sälja djur som sukater, hundar, katter, rovfåglar och gud vet vad i affärer. Affärer fyllda av glasburar där de små liven ligger utslagna eller irrar runt runt uppenbart hyperstressade. Vissa av de här djuren är inte mer än några veckor gamla och är redan skilda från sina mammor och får spendera sina liv, fram tills det att någon köper dem, i glasburen med andra djur, liggandes på strimlat papper. Andra är äldre och man ser i deras ögon att de har stängt av. Jag kan inte komma på något annat ord än genomvidrigt.

Idag gick jag förbi en sådan affär och spenderade ungefär tre minuter där inne. Sedan började jag gråta, så illa kändes det. Jag drog naturligtvis till mig en massa uppmärksamhet och personalen trodde att jag var sjuk eller något. Då började jag rätt upprört förklara för dem att jag tyckte att det de gjorde var just vidrigt. De förstod ingenting. Tittade på mig med förvånade och helt oförstående ögon. Jag funderar rätt mycket över vad som hänt med empatin när man inte kan se och förstå att sådana här saker är fel, alldeles oavsett vad lagen säger. Som när folk sparkar och slår på andra levande varelser och bara försvarar sig med att det är deras jobb, de följer bara order. Jävla idioter till ynkryggar är allt jag kan säga. Ryggradslösa skamfläckar som inte tänker själva och bara blint följer andra.

Detta är i mina ögon Spaniens (och flera andra länders) skam.

Bobbi och Sam när de hittades
Bobbi och Sam när de hittades

IMG_697120150823_131150

unnamed (2) unnamed (3)

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.