Inte ens kackerlackorna avskräcker

27 jul 201527 jul 2015 LinnéaFlytta till Spanien

Kommer ni ihåg att jag pratat om saker jag känner mig orolig för när jag tänker på att bo till stora delar som ensamstående mamma i Spanien? Jag har nämnt jordbävningar, tsunamis, att inte Alva skall trivas osv. Vet ni vad; allt det där har försvunnit. Jag är inte rädd eller orolig längre, inte alls. Jo, kanske lite för att det skall hända mig något och att Alva blir ensam kvar, utsatt och utan möjlighet att få hjälp. Det finns alltid i bakhuvudet. Men annars känner jag mig bara lugn och förväntansfull.

Inte ens kackerlackorna avskräcker mig. De är obehagliga och äckliga, absolut, men vi skall nog klara av det med. Man vänjer sig tror jag och dessutom är det inte ens säkert att vi får problem med dem. Även om vi bor i flerfamiljshus och det är större problem i sådana än i villor så kan vi ju ha tur och klara oss. Dessutom har jag fått tips om att blanda ihop kondenserad mjölk (leche condensada) och borsyra (acido borico) och rulla till små bollar som man placerar ut där kackerlackorna brukar hålla till. Tydligen skall de hålla sig borta av detta. Vi får väl prova om det visar sig behövas.

Jag är så redo för vårt nya andra hemland.

Du får bäst churros på Café Costa del Sol, Fuengirola

13 jul 201513 jul 2015 LinnéaDitten och datten

Churros

10850167_325317287653061_46116217471547041_n — Churros på Café Costa del Sol

Jag måste bara tipsa om det bästa, enligt mig, stället för churros i Fuengirola. Ni vet de där underbara snacksen som smakar ungefär som om våfflor och doughnuts have made sweet love och som man doppar i en slags tjockflytande varm choklad. Smaklökarna dansar schottis bara jag tänker på det.

Stället heter Café Costa del Sol och ligger nära kyrktorget i Fuengirola, närmare bestämt på Calle Marbella 3, väldigt nära vår lägenhet. Oerhört praktiskt, om man bortser från det rent hälsomässiga, men man kan ju inte alltid tänka på sånt. Churros serveras från klockan 17 och är ett perfekt nattamål om man skulle vara i behov av ett sådant när man strosar hemåt i den ljumma natten. Själv är det mycket sällan jag är ute på galej till sent in på natten, men de funkar lika bra när som helst på kvällen.

Churros är väldigt vanligt i området, men enligt ryktet är det just här, på Café Costa del Sol, man hittar de allra bästa.

No quiero och Never in my life

10 jul 2015 LinnéaDitten och datten

Vi har börjat räkna ner dagarna tills vi åker nu. Alva är eld och lågor för det mesta, men då och då får hon lite resfeber och är ledsen över att vi har hyrt ut huset och att andra skall bo där nu. Hon är lik mig, gillar att fixa och ordna hemma, vill gärna göra fint och hålla ordning på sitt rum och så. När jag var liten älskade jag att möblera om och försöka hitta kreativa lösningar i mitt rum. Nu när jag är något äldre har jag fortfarande en förkärlek för att inreda och fixa hemma, så jag förstår precis hur hon känner sig. Det är inte särskilt kul att bo tillfälligt inhyst under så här långt tid. Men nu är vi som sagt inne på upploppet och har satt upp en egenhändigt konstruerad kalender på kylskåpet där vi gör ett kryss varje kväll. Dagen D närmar sig!

Igår satt vi och gjorde någon slags ungefärlig plan för när maken skall komma ner och joina oss under hösten. Han skall ju delvis jobba kvar i Sverige och pendla fram och tillbaks. Vi gick till och med så långt att vi bokade biljetter fram och tillbaks för julbesöket hemma i Sverige, eftersom vi råkade hitta billiga biljetter precis då. Nästan två veckor får vi i Suecia innan vi vänder åter söderut.

Jag längtar oerhört mycket efter våra vänner nere i Spanien och skulle gärna slängt mig på ett plan nu omedelbums, men samtidigt vill jag såklart pressa ur varje liten droppe ur Sverige och vännerna här innan vi åker. Medan Alva väntar försöker hon lära sig lite nya ord på spanska varje dag och börjar bli riktigt duktig. Hon kan räkna, kan uttala bokstäverna i alfabetet, hon kan namnet på alla dagar och månader och hon kan några enkla fraser, som att tala om vad hon heter, hur hon mår och framförallt: Hon kan säga JAG VILL INTE! Hon har för övrigt gått i min brors fotspår såtillvida att något av det första hon lärde sig att säga på engelska var ”never in my life”. Såpass. På svenska utvecklar hon aldrig det hela så, hon säger helt enkelt bara ”nepp” och så är det bra med det.

Själv ägnar jag dagarna åt att studera litteraturvetenskap, samt åt krisen i Grekland. Älskade Grekland som jag reste runt så mycket i när jag var yngre. Är så ledsen för invånarnas skull och hoppas vid allt heligt att de inte bryter samman totalt. Bilden av den gråtande äldre mannen berörde mig djupt och vetskapen om att han sannerligen inte är ensam är beklämmande. Håller tummarna för att saker och ting på något mirakulöst sätt ordnar sig. Ibland vill man få lov att vara sådär naiv att man kan tro på ljuset mitt i mörkret.

Svara enligt det som efterfrågas!

25 jun 201525 jun 2015 LinnéaFlytta till Spanien

Det där med hur folk svarar på annonser eller förfrågningar alltså… Suck. Vet inte hur många gånger jag sett (och själv varit med om innan vi hittade vårt boende) människor efterfråga tex en bostad med minst 2 sovrum, bra standard, med pool eller tillgång till kommunal pool, i tex Benalmádena, maxhyra tex 600 € i månaden. Vi tar detta som exempel. Och så får de mängder med svar om bostäder utan tillgång till pool, för säg 800 € i månaden, i Marbella (eller någon annanstans som definitivt inte är där de söker).

Varför kan inte människor svara på just det man frågar om? Om jag vill ha två sovrum med pool för max 600 € i månaden i Benalmádena så betyder det inte ett rum utan pool för 800 € i månaden i Marbella. Dubbelsuck.

En annan sak, igen, har ju pratat om det så många gånger förr, är standarden. Man kan inte tro att man skall få samma standard som i Sverige. Standarden är tvärtom överlag väldigt låg på både bostäder och framförallt möbler (det mesta som finns att hyra är möblerat, svårt att få tag på omöblerade bostäder). Det är ofta ett hopplock av pinnmöbler alternativt pensionärsmöbler från 70-talet. Ungefär. Grejen är ju att man inte på långa vägar bryr sig så mycket om inredning och att fixa med sina bostäder som i Sverige, man är inte inne tillräckligt mycket för att det skall bli särskilt viktigt. Detta är i alla fall min kvalificerade gissning till varför standarden är så låg. En annan orsak är säkerligen att lönerna är så mycket lägre, man har helt enkelt inte så mycket pengar att lägga på inredning. Ytterligare en anledning kan vara att man inte vill ha så fina grejer när man hyr ut sin bostad. De kan ju gå sönder, eller för den delen försvinna.

Gång på gång på gång får jag höra folk som pratar om hur billigt (de tror) det är att bo i Spanien. Att de kan bo mycket billigare än vad de kan i Sverige. Jag säger det igen: Det beror ju på. Dels på vart i Sverige du jämför med, dels vart i Spanien du tänker bo och dels vad du förväntar dig att få för pengarna. Det är klart att man kan bo väldigt billigt även i populära turistorter, men då får man inte räkna med att få särskilt mycket för pengarna heller…

Vi bor väldigt billigt (vi betalar mindre, inklusive amortering och alla andra avgifter, än vad en vanlig lägenhet med tre sovrum i centrala Fuengirola normalt kostar att hyra, beroende på att vi investerat vinst från tidigare lägenhetsförsäljning och har bra låneavtal) i ett hus med 5,5 rum och kök, två badrum, tvättstuga, trädgård med två stora altaner samt garage i ett bra område i Göteborg. Vi kan inte ens komma i närheten av att få lika mycket med samma (eller ens i närheten av) standard för samma pengar i Spanien. Så är det. Någon annan kanske bor i en svindyr lägenhet i Stockholm och tycker att de plötsligt bor superbilligt i Spanien (vilket de jämförelsevis gör), men inte heller de kan få samma standard för den mindre pengen de betalar i Spanien. Så är det.

Vad man istället får är många gånger högre livskvalitet rent generellt, vilket gör att man struntar lite i det där med att boendet egentligen är rätt mycket sämre. Man är som sagt inte där så himla mycket ändå. Spanjorer umgås mest ute, att träffas hemma är mer förbehållet familjen.

Men, tillbaks till vad jag startade med: Om man skall svara på en förfrågan eller annons kan man väl för bövelen se till att det man svarar faller in under vad som faktiskt efterfrågas!

Högst medellivslängd i Europa

7 maj 20157 maj 2015 LinnéaFlytta till Spanien

Enligt en artikel i nättidningen Megafon har spanjorerna den högsta medellivslängden i Europa. Det skall, i alla fall till stor del, bero på den sunda medelhavsdieten med mycket färsk fisk, grönsaker och olivolja. Vill man läsa artikeln och den bakomliggande studien kan man klicka in sig här.

Jag funderar lite över det här. För egen del är ju det där med fisken kört, eftersom jag är allergisk mot både fisk och skaldjur, men grönsaker är jag en fena på att äta. Äter som bekant mest vegetariskt eftersom jag mår bäst av det. Jag har lärt mig att lyssna på vad min kropp behöver och att sköta min kost för att slippa dålig hälsa. Men, det jag funderar över har inte med min egen kost att göra. Istället undrar jag över det faktum att man i Spanien har en förkärlek för att söta väldigt mycket mat med en himla massa socker eller ännu värre andra sötningsmedel. Det gäller verkligen att läsa innehållsförteckningen noggrant om man inte vill bli sockerbombad eller fullproppad med annat skräp. Det känns inte riktigt som att det går hand i hand med en sund kost.

Vidare har jag hört flera fall där det finns dold information på förpackningar (tex färdigpackat kött) som inte går att se innan man öppnat paketet om ursprungsland och annat. Till exempel att köttet bara är packat där man tror att djuret växt upp men att djuret i själva verket är uppfött och slaktat nån helt annanstans. Såna där lurigheter gäller det att se upp med om man nu tycker att det är viktigt att veta vad man egentligen äter.

Jag har fått några frågor på hur jag tänker hantera matinköpen. Det lilla kött jag köper (eftersom Alva äter en del kött) handlar jag på saluhall eller direkt av lokal slaktare. Frukt och grönsaker köper jag på marknader och juicer pressar jag själv. Yoghurt äter vi bara naturell och blandar med färska bär eller annan frukt om den skall användas som mellanmål eller frukost. Sedan får man väl försöka få koll på övriga varor allteftersom. Det är tyvärr svårt att helt undvika tillsatser om man inte bara äter egenproducerat och det är det ju inte så många som har möjlighet till.

Man skulle kanske kunna tro att jag är helt fanatisk när det gäller mat, men så är det inte. Jag tycker inte att man kan gå helt i spinn över varje liten sak här i livet, då blir man väldigt begränsad. Däremot är kosten väldigt viktig för mig, jag vet hur stor skillnad bra mat gör för hur jag mår och det vill jag inte ge avkall på, även om det slinker ner både en och två glassar lite då och då, till och med en köpt pizza ibland.

Så man får alltså se upp med ett och annat vad gäller innehållet i maten även i Spanien (det är väl i och för sig nästan självklart, så är det överallt) men på det hela taget hoppas jag att vår livsstil kan bli ännu lite bättre när vi vistas i sol och ljus, dessutom i ett land som toppar medellivslängden.

Blomsterprakt

2 maj 20152 maj 2015 LinnéaDitten och datten

Nog för att det finns rätt trista områden och byggnader i städerna, så även i Fuengirola, men jag kan ändå inte bli annat än hänförd över all blomsterprakt. Från balkonger och på husväggar svämmar de över, blommorna.

När vi flyttar in i lägenheten i Fuengirola skall jag sätta igång med att försöka inreda de två små balkongerna med krukor där växtligheten kan frodas och flöda fram. Man blir liksom lätt om hjärtat och glad i själen av det. När vi nu återvänder till Sverige för att packa ihop hela vårt bohag och lämnar över husnycklarna till våra kära hyresgäster (vi kommer initialt att hyra ut vårt hus i Sverige) innan vi återvänder till España ska jag tänka på just detta, all blomsterprakt, och räkna dagarna tills vi åter står på spansk mark.

Avundsjuka?

19 apr 2015 LinnéaFlytta till Spanien

Bland mina nya kontakter med andra utflyttade svenskar hör jag väldigt mycket prat om den svenska avundsjukan. Det berättas om brutna kontakter med både svenska vänner och släktingar, på grund av just avundsjuka. Tydligen är det många som har åsikter om det liv de utflyttade nu lever, det kommer pikar om lyxliv och annat trist.

I alla dessa samtal sitter jag relativt tyst. Jag känner nämligen inte igen det här alls. Visst har jag stött på avundsjuka både en och två gånger, men aldrig i samband med vår flytt. Det enda har varit att en del släktingar tycker det är tråkigt att de inte kan träffa Alva lika ofta och det får man ju förstå. Annars har alla, både familj och vänner, tvärtom varit väldigt stöttande och glada för vår skull.

Över lag tror jag att de flesta förstår att vi långtifrån kommer leva något lyxliv med evig semester på playan. Det är ett rätt vanligt missförstånd, att en flytt utomlands innebär att man kan leva som när man har en veckas semester. Så är det ju inte alls. Vi ska leva våra liv där, ha en vardag, jobba och gå i skolan. Vi kommer inte vara lediga för jämnan och ha med oss en säck med svenska pengar att strö runt oss i ”billiga Spanien”. Även det är ett vanligt missförstånd. Visst finns det mycket som är betydligt billigare i Spanien, särskilt i mindre städer och i byar, men långt ifrån allt är så billigt som många tror. Det finns avgifter på avgifter på avgifter som skall betalas och många varor har ungefär samma pris som i Sverige. Elen är dessutom dyrare. Sen kan man inte riktigt jämföra en turistort vid havet med en mindre by längre inåt land heller. Även turistorterna skiljer sig mycket i pris.

Hur som helst. Jag är otroligt glad för våra vänner som kan glädjas med oss (och förstår att de nu får gratis boende i Spanien) istället för att pika oss. Om någon skulle dra iväg någon kommentar om lyxliv skulle jag inte heller ta åt mig, eftersom jag vet att det inte alls stämmer. Dessutom tycker jag att man får ha viss förståelse för att andra kanske blir smått avundsjuka vid tanken på att man slipper mörkret och kylan under vinterhalvåret i Sverige, även om det som jag så många gånger sagt tidigare inte bara är varmt och skönt runt Medelhavet då heller. Jag är övertygad om att det inte är så illa ment.

Våga flytta till Mañana-land

31 mar 2015 LinnéaFlytta till Spanien

Att vänta är inte min grej. Det är om man ska vara nogräknad ungefär det värsta jag vet (hur ska det gå i mañana-land där enda gången det går snabbt är i trafiken?!). Samtidigt vill jag gärna ha saker att se fram emot, men det måste hända grejer under tiden. Men nu, när vi egentligen mest går och väntar på att åka ner till Spanien igen, håller jag på att krypa ur skinnet.

Egentligen har jag hur mycket som helst att fylla dagarna med, som att plugga till exempel. Det är bara det att det är svårt att få studiero med en liten tös hemma som gärna vill ha uppmärksamhet. Hon går inte på fritids nu utan har bara skoltiden, vilken bara är ett par timmar om dagen, så jag har inte mycket tid på mig att sitta i lugn och ro. Resten av tiden försöker vi hitta på saker för att inte börja klättra på väggarna i väntan på att flyga söderut.

Blev igår kontaktad av en tjej som ville tacka för en bra och informativ blogg, vilket jag såklart blir glad över. Men så sa hon att hon nästan blivit rädd för att prova att åka ner själv, eftersom det verkar rätt svårt och krångligt med att köpa hus, få jobb, byråkratin, skolan och allt. Det är tråkigt om folk blir rädda, det ska man inte vara tycker jag, men däremot är det viktigt att måla upp en sann bild så att folk inte får en chock och går på nitar när de väl tagit steget och flyttat och så kanske de känner att de måste åka hem igen.

Har man bara lite på fötterna, vet om att systemet ser helt annorlunda ut, att det tillkommer avgifter och skatter på det mesta, även om den vanliga skatten man skattar på lönen är lägre än här i Sverige, att mycket kan vara lite omständligt innan man är inne i det och att man måste ha en plan för försörjning så klarar man sig bra.

Jag är helt för att våga chansa här i livet. Går det inte så går det inte och då är det inte värre än att man får åka hem igen, Sverige finns kvar. Däremot tycker jag det vore dumdristigt att inte ge sig själv de bästa förutsättningarna för att lyckas, att inte åka ner helt naivt i tron om att saker är på ett annat sätt än hur verkligheten ser ut. Jag tycker inte att man skall skrämmas av det, utan ta till sig fakta och sedan planera sin resa utifrån det, men med vetskapen att man kan behöva justera sin plan många gånger längs med vägen. Klart att ni också vågar flytta till Mañana-land!

Glow in the dark

28 mar 201528 mar 2015 LinnéaFlytta till Spanien

Funderar på att försöka fixa något sånt här till takterrassen. Man målar vanliga krukor/urnor med ”glow in the dark-färg” som samlar på sig energin under dagen i solen och sedan börjar den lysa när det blir mörkt. Rätt läckert, eller vad tycker ni? Undrar var man får tag på färgen i eller kring Fuengirola? Måste undersökas.

Har fått en hel drös bilder från lägenheten som just nu håller på att renoveras. Det kommer bli jättebra, om än mycket trängre än vad vi är vana vid. Tänker att vi kommer vara mycket utomhus så det är inte så viktigt att ha stort inne. Det blir mindre att städa, det är positivt. Och hyresvärdarna är så galet trevliga och tillmötesgående, kunde inte önskat oss något bättre.

Vi ser otroligt mycket fram emot att komma ner snart, att få pyssla i lägenheten och att lapa sol på stranden. Can´t wait!

Myten om spanskt klimat

24 mar 2015 LinnéaFlytta till Spanien

Jag har gjort ett litet experiment de senaste veckorna. Via sociala medier har jag startat en undersökning där 200 personer deltagit och fått frågan om varför de vill bo i Spanien (på fastlandet). Ingen av dem bor där idag, men alla skulle vilja.

Resultatet gav inte alls oväntat att för 98% av de som svarat handlar det om klimatet. Ständigt detta väder… De har alla skrivit något litet om vad det är med spanskt klimat de lockas av. Svaren: det är alltid soligt, ljust och varmt. Ungefär så. Det underliga är att många av de som svarat aldrig har varit i Spanien och ingen av dem har varit där på vintern utan bara under högsäsong.

Jag misstänker att det finns ett utbrett missförstånd om att det aldrig blir kallt i Spanien. Kanarieöarna är förstås en annan femma (även om det faktiskt blir kyligt där också ibland, särskilt inomhus), men nu talar vi fastlandet. Sydkusten och de södra delarna av östkusten har bäst klimat vad gäller värme, men även här kan det vara kallt under vintern. Det där med att jacka aldrig behövs är en myt. Det kan både regna och blåsa ordentligt, de 300 soldagarna om året till trots (det finns ju 65 dagar till) och som sagt, inomhustemperaturen är inte helt ovanligt att den ligger på runt 15 grader under vintern om man inte har ordentlig uppvärmning (vilket kostar, el är dyrt i Spanien).

Svaren får mig att undra om folk verkligen tror att Spanien bara betyder sol och värme? Det går naturligtvis inte att jämföra Spanien med Sverige eller England, självklart är det både varmare, mindre regn och mer ljus i Spanien, men att det aldrig regnar (det gör det tack och lov, det gör en viss mån av grönska möjlig) och aldrig är kallt är en myt. Däremot är det inte kallt på samma sätt som hemma i Sverige, det handlar inte om minusgrader och det handlar om en mycket mer begränsad tid på året. Självklart är det också så att olika delar av Spanien har olika klimat, precis som Sverige. Men, vill man ha vad många tydligen tror är spanskt klimat året runt får man ge sig lite längre söderut och slå sig ner på de spanska öarna.

Jag är löjligt förtjust i väldigt mycket med Spanien, däribland vädret jag med, men jag hyser inga illusioner om att jag ska kunna gå i shorts och t-tröja året runt. Gör man det lär man bli något besviken. Men, Spanien är så mycket mer än bara bra klimat (för klimatet är naturligtvis något helt annat än hemma) och man lär hitta både en och två saker som får en att bli förälskad, trots tofflor och tjocka tröjor inomhus på vintern.