Residencia, vad innebär det egentligen?

20 aug 201514 okt 2017 LinnéaByråkrati/Spanien

Det här med residencia, alltså att bli resident i Spanien, är en källa till stor förvirring för många. Jag tänkte därför försöka reda ut begreppet lite. Var, när och hur kan man säga. För att inte säga fel har jag tagit hjälp av Scandinavian Service som jobbar med att hjälpa till med just den här typen av byråkrati.

Så här är det: Om du befinner dig i Spanien i mer än tre månader i rad skall du enligt lag söka residencia. Det är en typ av uppehållstillstånd kan man säga. Tvärtemot vad många tror så är detta ingenting som är frivilligt utan man skall anmäla sin vistelse i landet hos den lokala polisen. För att bli beviljad residencia, alltså få lov att vara i landet mer än 90 dagar, skall man kunna visa att man har en fast månadsinkomst som kommer in på en spansk bank. Minimisumman är 400 euro (i månaden). Man måste också ha en privat sjukförsäkring eftersom man inte får lov att belasta det spanska systemet. Vidare skall man också kunna visa upp personbevis, samt ett hyreskontrakt. Alla papper måste vara översatta till spanska av en godkänd översättare. Jag har fått tips om att Eurogestion Traducciones s.l (Info@eurogestiontraducciones.com) skall vara bra. Sedan tar man med sig alltihop och går till den lokala polisen. Där blir man registrerad som bofast, förutsatt att man uppfyller kraven, och får redan samma dag ett papper som visar att man är resident.

Nu säger säkert många, ”men vänta nu, varför skall jag ha privat sjukförsäkring, en av fördelarna med att vara resident är väl att jag får rätt till spansk sjukvård?” och det är här missuppfattningarna börjar.

Det är nämligen så att denna typ av residencia inte alls ger en några som helst rättigheter, annat än att man får lov att bo här utan att vara illegal. Det är endast ett uppehållstillstånd, som alltså skall sökas då man vill vara i Spanien i mer än 3 månader i streck eller sammanlagt mer än 6 månader på ett år. Den andra typen av residencia som många rör ihop är residencia fiscal, alltså skattemässig hemvist. Det är något annat.

För att få residencia fiscal måste man jobba med ett spanskt arbetskontrakt alternativt ha ett eget, spanskt, företag. Då och först då har man rätt till alla de förmåner med sjukvård och annat som spanjorerna själva har. Man skall då deklarera i Spanien, vilket är en utmaning i sig och som ofta kräver hjälp av en revisor. I kölvattnet av att ha residencia fiscal kommer en mängd andra regler och lagar till som rör just skatter. Instanserna i Spanien samarbetar inte på samma sätt som de svenska, därför måste man oftast anmäla saker på flera olika ställen. Jag rekommenderar starkt att ta hjälp, i alla fall första gången, med allt sådant av någon jurist eller gestoria som kan både svenska och spanska systemet.

Vi har alltså fyra olika saker som alla rör rätten att vistas i Spanien. Observera att man alltid, utan undantag, skall ha med sig originalhandlingar med stämplar, översatta till spanska.

NIE-nummer som är ett identitetsnummer för utlänningar. Detta är det allra första man skaffar vid en flytt till Spanien. Man behöver det till i princip allt, från att öppna bankkonto till att registrera sig för padron och residencia. Skall man köpa något i Spanien, som en bostad eller en bil, måste man ha sitt NIE-nummer klart. Många kräver även NIE-nummer för att hyra ut bostad på långtidskontrakt. Läs här om hur och var du skaffar NIE-nummer.

Empadronamiento (padron) som är en mantalsskrivning i kommunen. Man behöver inte vara skriven i Spanien och därmed utskriven från Sverige för att få padron. Alla som bor i Spanien, oavsett medborgarskap, är skyldiga att mantalsskriva sig i kommunen där man bor. Utifrån invånarantal i kommunen får denna sedan bidrag från staten. För att få padron skall man ha ett NIE-nummer, sitt pass och ett hyreskontrakt. Man går till kommunhuset, tar en nummerlapp och väntar på sin tur. Sedan tar det bara några minuter för att bli inskriven. Det kostar en mycket liten slant, vi betalade drygt 2 euro för oss alla tre i Fuengirola.

Residencia som ger en rättighet att stanna i Spanien i mer än 90 dagar, dvs ett uppehållstillstånd. Till detta krävs att man har personbevis, spanskt bankkonto, pass, NIE-nummer, bevis på inkomst om minst 400 euro/månaden och ett hyreskontrakt. Man söker residencia hos den lokala polisen.

Residencia fiscal som är den skattemässiga hemvisten. För att få detta krävs, förutom allt som krävs för residencia, att man har ett spanskt arbetskontrakt alternativt spanskt eget företag, samt att man deklarerar i Spanien. När man har fått residencia fiscal har man rätt till spansk sjukvård och allt annat som de spanska medborgarna har rätt till.

När det gäller sjukvården så vill jag påminna om att man med hjälp av EU-kortet har rätt till fri spansk sjukvård som inte kan vänta. Händer det något medan man är här får man med andra ord söka sig till den allmänna vården som vilken spanjor som helst. Man kan däremot inte gå på vanliga hälsoundersökningar som inte är nödvändiga, det vill säga om man bara vill kolla upp sig lite allmänt sådär.

Jag hoppas att saker och ting blivit lite klarare nu. Själv har jag så smått börjat sätta mig in i skattereglerna och allt som gäller vid deklaration och är alldeles snurrig…

Den spanska byråkratin

15 aug 2015 LinnéaByråkrati/Spanien

Nu när vi har padrón fixat avvaktar vi lite med resten av det byråkratiska. Vi kommer till exempel inte att ansöka om residencia förrän nästa gång maken kommer ner. I och med att vi inte är residenta (än i alla fall) så skaffar vi inte heller något TSA-kort (den spanska motsvarigheten till EU-kortet, dvs ett sjukförsäkringskort) och blir inte heller inskrivna i SIP (folkhälsoregistret). Allt detta får vänta tills vi vet om vi skall bli residenta eller inte och hur det i så fall går till i vårt något speciella fall. Hittills måste jag ändå säga att jag är positivt överraskad av den spanska byråkratin. Allt har gått väldigt smidigt so far. Kan det beror på att vi gjort noggranna undersökningar om hur saker fungerar innan vi kom ner så att vi varit förberedda och vetat vad vi skall ha med oss och i vilken ordning man bör söka om saker…? Å andra sidan har vi än så länge bara skaffat NIE-nummer, spanskt bankkonto, spanskt telefonabonnemang, bostad och padrón. EU-kortet hade vi sedan tidigare och våra går ut om två och ett halvt år, så där har vi god marginal. Jag och Alva har också nationella ID-kort för att slippa släpa runt på passen hela tiden.

Eftersom det inte finns så mycket mer att fixa med för oss rent praktiskt för oss just nu (förutom att kolla upp försäkringar) så återstår bara att luta sig tillbaks och njuta av nuet och känna efter hur vi trivs med allt. Vissa saker känner vi att vi saknar, annat känns helt perfekt. Det skall bli spännande att se hur våra tankar går när skolan dragit igång.

Padrón Municipal de Habitantes

14 aug 201514 aug 2015 LinnéaByråkrati/Spanien

Idag är jag både glad och stolt, efter att helt på egen hand, utan hjälp av någon spansktalande vän, ha lyckats registrera oss för den kommunala folkräkningen, Padrón Municipal de Habitantes. Detta görs på kommunhuset, Ayuntamineto. Jag gick dit på vinst och förlust, beredd på att få komma tillbaks med kompletterande papper och/eller hjälp av någon som kan spanska. Spanjorerna här är nämligen förvånansvärt dåliga på engelska. Man kan ju annars tycka att engelska borde vara gångbar i rätt stor utsträckning eftersom här är så många turister, men nej, många kan ingen eller väldigt lite engelska.

Jag traskade i alla fall iväg till kommunhuset där man söker om padrón. I luften fanns gott om syre och termometern stod på härligt svala 27 grader. Det är faktiskt första dagen sedan vi kom hit som det varit under 35 grader mitt på dagen, de flesta dagar har det snarare varit närmare 40 grader och så hög luftfuktighet att man knappt kunnat andas… Väl där tog jag en nummerlapp och satte mig att vänta. Med mig hade jag pass, NIE-nummer, vårt hyreskontrakt och utdrag från skatteverket där det står att jag är mamma till Alva. Medan jag väntade på min tur höll jag tummarna för att vi skulle förstå varandra och att de inte skulle avfärda mig direkt eftersom Alvas personbevis bara är på engelska, dvs ej översatt till spanska, och vårt hyreskontrakt är på svenska till och med. Alla papper är dock i original och är stämplade. Här i Spanien älskar de stämplar och det är svårt att få igenom något utan att ha stämplade papper i original.

När mitt nummer kom upp, mycket snabbare än vad jag räknat med, gick jag in och hoppades på det bästa. Och jo, faktiskt, på mycket knagglig spanska från min sida ännu knaggligare engelska från kvinnan bakom diskens sida, lyckades vi förstå varandra tillräckligt bra för att vi faktiskt skulle bli inskrivna som boende i kommunen, både jag, maken och Alva. Hon ojade sig lite över bristen på översättningar till spanska, men efter att ha överlagt lite med en kollega sa hon ”vale” och så satte hon igång med pappersarbetet. Vi tragglade oss igenom lite frågetecken som uppstod i och med att vi inte hade något annat än pappret med mitt NIE-nummer på spanska, men det gick! Kalaset kostade 2,55 euro. Jag har lärt mig att cash is king här nere och hade förutseende nog med mig lite skrammel i plånboken. Normalt sett har jag aldrig en krona på mig, utan använder alltid kort.

Nu är vi alltså inskrivna i Fuengirolas kommun. Och jag klarade det utan hjälp! Estoy feliz!

Te deseo un buen fin de semana!

Residencia och spanskt körkort

21 jul 2015 LinnéaByråkrati/Spanien

Puh, jag är alldeles snurrig av spansk byråkrati! Och då har vi ändå inte kommit ner på allvar än… De sista dagarna har jag börjat kika lite mer på djupet på sådant jag bara skummat igenom för att få ett hum om tidigare och jag kan ju säga att man, precis som jag redan vet vis från tidigare erfarenheter, lätt kan börja slita sitt hår. Bara det här med att saker och ting inte automatiskt dyker upp hos alla myndigheter samtidigt när man blir inskriven på ett ställe… Nej då, man måste själv gå runt till varenda en av dem för att skrivas in. Spanjorer tycks finna en stor tillfredsställelse i att sitta med sina stämplar och med myndig min dunka ner sina märken på alla papper som behövs för att slussas in bland kugghjulen i det tuggande systemet.

En svårighet är att ingen har klara besked att ge. Att fråga andra privatpersoner är näst intill meningslöst, alla har nämligen olika erfarenheter (och åsikter) om vad som gäller. Många skiter dessutom i hela systemet och gör lite som de själva vill, olagligt eller inte. Problemet är att myndigheterna själva inte heller har koll alla gånger. Eftersom man behöver runt till olika instanser så pratar man med ett gäng människor som borde veta precis, men se det gör de inte. Man får nämligen olika uppgifter även där.

Körkort

Som det här med körkort till exempel. Lagen har ändrats så många gånger de senaste åren att ingen verkar veta vad som egentligen gäller. Somliga säger att man genast måste byta till spanskt körkort så fort man blir resident (med andra ord efter sex månader, se nedan). Andra (spanska trafikstyrelsen, DGT) säger att det är ok att köra med sitt svenska körkort (som ju gäller inom EU) i två år, sedan måste man byta. Ytterligare andra (spanska trafikpolisen, Guardia Civil) säger att man får köra på sitt svenska körkort tills det går ut, och först då skall man byta till ett spanskt körkort. Kostnaden för detta är de flesta också oense om. En del påstår att man behöver har hjälp från jurist och att det går loss på flera tusenlappar. Andra säger att avgiften för utfärdandet av spanskt körkort är 26.60 euro. Suck. (Alla handlingar och blanketter som skall fyllas i finns att hämta på http://www.dgt.es/es/ Det är även där man bokar bytet till spanskt körkort. Tyvärr finns det ingen engelsk översättning).

Residencia

Eftersom huruvida man är resident eller inte spelar någon roll har jag även djupdykt i detta ämne. Även här får man tusen olika svar. Vad alla verkar vara överens om är att man de tre första månaderna i landet räknas som turist, eller tillfälligt boende. Men sedan… Första budet är att man redan efter tre månader måste registrera sin vistelse i landet hos polisen. Om man sedan skall vara i landet mer än sex månader säger en del att man automatiskt blir resident, det är inget man söker om (som EU-medlem) medan andra säger att man då måste ansöka om det (man är skyldig att ansöka om det). Först när man ansökt får man sitt gröna kort som visar att man är fast boende i landet. Det räknas så även om man bara stannar ett år, gränsen går vid ett halvår. När man är resident är man också skyldig att skatta i Spanien. För att kunna göra detta måste man själv eller någon i familjen ha en inkomst som gör att man kan klara sig ekonomiskt. Men har man då fortfarande starka band till Sverige (som att man har bostad där, kanske är inskriven i någon skola eller liknande) så anses man vara skyldig att ändå skatta i Sverige. Länderna har ett avtal sig emellan som enkelt förklarat säger att det land som har högst skatt har rätt att få skatten, dvs man fortsätter skatta i Sverige. Däremot finns det vissa som säger att det i praktiken inte är så utan att man även skattar i Spanien eftersom det är där man bor och man använder deras vägar, sjukvård osv. Det ska gå att få tillbaks skatt från det ena landet i efterhand, men detta råder det väldigt delade meningar kring huruvida man får eller inte och det tar i så fall lång tid menar somliga. Man måste hur som helst när man blivit resident i Spanien lämna in deklaration där, vad som händer med skatten är något oklart.

Social Seguridad

Social Seguridad, Tesoreríageneral de la Seguridad Social, skall vara en motsvarighet till Försäkringskassan. Här måste man själv skriva in sig och man gör det för att få ett socialt försäkringsnummer som används bla. inom sjukvården. För att få ett sådant måste man först ha N.I.E. Man skall även ha med sig både pass och passkopia (ta alltid kopior på era pass!!). När man väl har ett social seguridad kan man sedan ansöka om en patientbricka för att få tillgång till den allmänna sjukvården. Man behöver för detta ha med sig N.I.E-nummer, pass, Socialförsäkringskortet; La seguridad social, Documento A1 och Folkbokföringsintyget; Cerificade de Empadronamiento samt kopior.

Som ni märker är det inte bara till att bara utan det är en himla massa turer fram och tillbaks och det kommer att ta tid. Man kan såklart anlita någon som sköter allt detta åt en, om man vill betala för en sån tjänst. Många tycker att det helt klart är värt pengen medan andra hellre gör allt själva.

Jag lovar att jag skall återkomma med en lathund om olika kort och intyg man kan behöva, varför man behöver dem och hur man skaffar dem så fort jag har tragglat mig igenom allt själv. Känner att det verkligen kan behövas ett inlägg som benar ut allt klart och tydligt en gång för alla. Återkommer alltså med en sådan lathund.