Den spanska byråkratin

Nu när vi har padrón fixat avvaktar vi lite med resten av det byråkratiska. Vi kommer till exempel inte att ansöka om residencia förrän nästa gång maken kommer ner. I och med att vi inte är residenta (än i alla fall) så skaffar vi inte heller något TSA-kort (den spanska motsvarigheten till EU-kortet, dvs ett sjukförsäkringskort) och blir inte heller inskrivna i SIP (folkhälsoregistret). Allt detta får vänta tills vi vet om vi skall bli residenta eller inte och hur det i så fall går till i vårt något speciella fall. Hittills måste jag ändå säga att jag är positivt överraskad av den spanska byråkratin. Allt har gått väldigt smidigt so far. Kan det beror på att vi gjort noggranna undersökningar om hur saker fungerar innan vi kom ner så att vi varit förberedda och vetat vad vi skall ha med oss och i vilken ordning man bör söka om saker…? Å andra sidan har vi än så länge bara skaffat NIE-nummer, spanskt bankkonto, spanskt telefonabonnemang, bostad och padrón. EU-kortet hade vi sedan tidigare och våra går ut om två och ett halvt år, så där har vi god marginal. Jag och Alva har också nationella ID-kort för att slippa släpa runt på passen hela tiden.

Eftersom det inte finns så mycket mer att fixa med för oss rent praktiskt för oss just nu (förutom att kolla upp försäkringar) så återstår bara att luta sig tillbaks och njuta av nuet och känna efter hur vi trivs med allt. Vissa saker känner vi att vi saknar, annat känns helt perfekt. Det skall bli spännande att se hur våra tankar går när skolan dragit igång.

Utsikt från piren i Fuengirola
Utsikt från piren i Fuengirola

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.